fredag 12 september 2008
Mitt sovrum - min oas
Ikväll ska jag ha ett uppriktigt samtal med min sambo. Om sovrummet. Min lugna vita spetsförgyllda viloplats dit jag smyger undan för att hämta andan. Eller som nu, dit jag flyr för en stund i ensamhet. Jag behöver ha ett (endaste) litet krypin i mitt hem där jag vet att allt ser ut precis som det gjorde när jag gick. Där spetskanten på pläden ler mot mig fint från sin plats och där golvet är lent och rent, fritt från kattlådesand och små tygmöss. Snälla min sambo, låt mig få ha mitt vackra sovrum kattungefritt. Tänk att alltid få somna till frisk luft från ett fönster som stått öppet. Kissemissarna vaktar ju oss vid fotändarna på natten, så då har de ju tillgång till sin beskärda tid i sovrummet. Snälla?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
OK! // J
Ha! Det svaret kom alldeles för lägligt för att du ska kunna få fördel av att ha varit snäll. Jag såg nog oron i ögonen efter att du ertappat Findus med balansgång på torkstället...
Oj då låter farligt. Det där med öppet fönster. Tänk på de små kissarna.... så de inte rymmer och Lycka till.
De är då för söta men glöm inte bort sambon nu bara. Han kan bli avundsjuk. Såna är karlarna!
Vilka gulliga namn förresten
Skicka en kommentar